Saknaden är stor...

efter den man älskar, trots att han inte är så långt borta.
Funderade lite över det igår varför jag saknar honom mer denna gången än när han var i Spanien förra hösten.
Men svaret var ganska enkelt... då var vår relation relativt ny och den teamkänsla vi har nu att vi hör ihop hade inte infunnit sig då.

Ja så livet kan bli , inte som man hade tänkt och tack för det...
Jag skulle leva ensam med mina barn och inte skaffa mej en relation och absolut inte med en raggare ;-).
Men så underbart att det blev så, att denna underbara man bara stod där på Kalmar Stadsfest förra året torsdagen den 5:e augusti :-), och att jag hade bestämt mej för att hänga med Erica ut, fastän jag kanske tyckte att tre festdagar på raken var lite väl mycket.

Det var början på en ny livsresa för mej, som har berikat mitt liv så otroligt mycket, som har lärt mej så otroligt mycket om mej själv.

Jag kan bara se framåt med stor nyfikenhet och glädje.

Hela detta inlägg är en hyllning till den mannen jag älskar så otroligt mycket, Royne.

... snart är det äntligen måndag :-)

Kommentera här: